Nytt Klusterprojekt om näringsåtervinning från avloppsvatten

IVL, RISE, Mälardalens högskola, Uppsala Vatten, Stockholm Vatten och Avfall och Växjö kommun har precis startat upp ett nytt projekt med syfte att göra en kunskapssammanställning av metoder för återvinning av näringsämnen från avloppsvatten och bedöma gångbarheten av dessa tekniker för näringsåtervinning på svenska kommunala reningsverk utifrån praktisk kompatibilitet med övriga processteg, teknisk mognadsgrad, kostnad och miljöpåverkan.

Återvinning av näringsämnen från avloppsvatten sker idag nästan uteslutande genom spridning av slam på åkermark. Avvattnat rötslam innehåller nästan allt fosfor som avskils på ett reningsverk, dock hamnar endast ca 15% av kväveinnehållet i inkommande avloppsvatten i det rötade avvattnade slammet och kan återvinnas genom slamspridning på åkermark. Krav på återvinning av fosfor från avloppsvatten diskuteras idag inom branschen. Återvinning av kväve från avloppsvatten är minst lika viktig eftersom konventionell kvävegödselproduktion har höga växthusgasutsläpp och reserver för råvaran för kväveproduktion är begränsade. Det finns även potential för återvinning av svavel och kalium från avloppsvatten. Dock är incitamenten lägre än för återvinning av kväve och fosfor.

Projektets syfte är att göra en kunskapssammanställning av metoder för återvinning av näringsämnen från avloppsvatten och bedöma gångbarheten av dessa tekniker för näringsåtervinning på svenska kommunala reningsverk utifrån praktisk kompatibilitet med övriga processteg, teknisk mognadsgrad, kostnad och miljöpåverkan.

Största fokus i projektet kommer att läggas på kväveåtervinnig från rejektvatten och andra högkoncentrerade strömmar, även om andra ämnen/strömmar kommer inkluderas för att få en samlad bild av möjligheter för näringsåtervinning från centraliserade avloppsystem. Det kommer inkluderas både metoder som har högsta TRL-nivån och kan appliceras på reningsverk i nära framtid och även metoder som endast har testats i labb- eller pilotskala, omfattningen på beskrivning av metoderna kommer dock variera beroende på tillgängliga data och hur hög TRL-nivån metoden har.

Inom projektet görs även en grov jämförelse av kostnaden och miljöpåverkan av kväveåtervinningsteknikerna mellan varandra och i jämförelse med industriella metoder för kvävegödselproduktion från naturgas och förnybar energi. Hänsyn tas även till den minskning av kostnaden och miljöpåverkan från avloppsvattenrening som kväveåtervinning medför.