Uppsala Vatten undersöker rening av läkemedel och PFAS

Hos Uppsala Vatten rullar en pilotstudie för att se hur man kan rena avloppsvatten från både läkemedel och PFAS. Och det är inte det enda – här pågår många förändringar för att förbättra och utöka reningen av Uppsalabornas avlopp.

Uppsala Vatten är en av de VA-organisationer som är medlem i VA-kluster Mälardalen. De är först ut i en serie artiklar om arbete och utveckling hos reningsverken i klustret.

Avancerad rening av mikroföroreningar

2018 beslöt Uppsala Vatten att komplettera Kungsängsverket med en avancerad rening för mikroföroreningar, som ett frivilligt åtagande. De fick bidrag från Naturvårdsverket 2020 som delvis finansierade en förstudie. Frågan var vilken rening de skulle satsa på.

– Vi landade i att vi ville undersöka rening av både PFAS och läkemedelsrester, för att se vad som är möjligt att åstadkomma, berättar Johanna Andersson, utredningsingenjör vid Uppsala Vatten.

De valde därför att testa två olika filtertekniker: en med granulerat aktivt kol (GAK) och en med GAK kombinerat med anjonbytare.

– En fördel med anjonbytare är att det är mer effektivt för att rena just PFAS, som är negativt laddade, säger Johanna Andersson.

Stora resurser krävs för att rena PFAS

IVL Svenska Miljöinstitutet, med Christian Baresel som projektledare, hjälpte till med att designa pilotanläggningen. Den har rullat sedan 2022 och ska fortsätta till sommaren 2025.

– Vi ser i pilotstudien att det går att rena PFAS, men det krävs stor resursförbrukning och höga kostnader för att få en långtgående rening. Till skillnad från läkemedelsrester finns flera spridningsvägar till miljön för PFAS. Därför är uppströmsarbetet för att minska PFAS in till reningsverket viktigt. Värdering av de miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningarna för metodvalet behöver utvärderas vidare, säger Johanna Andersson.

När det gäller läkemedel är ambitionerna mer klara – minst 80 procent ska bort enligt EU:s förslag till nytt avloppsdirektiv.

– Det troliga upplägget blir en MBBR-rening och ett sandfilter – som båda är nytillskott för Kungsängsverket – före den avancerade reningen.

EU:s avloppsdirektiv påverkar beslut

Utformningen av anläggningen beror också på EU:s uppdaterade avloppsdirektiv som innebär krav på rening av mikroföroreningar. Hur det ska implementeras i svensk lagstiftning är inte klart ännu. I den processen är det viktigt att samarbeta med andra VA-bolag om hur de nya kraven ska hanteras.

Uppsala Vatten är dessutom mitt i en ansökan för miljötillstånd.

– I dag har vi rening av avloppsvatten från 200 000 personer, men siktar på 330 000. Därför måste vi både bygga ut och bygga om, berättar Johanna Andersson.

Många projekt på gång

Det är många projekt på gång hos Uppsala Vatten:

• De ska bygga nytt biosteg med MBBR-teknik (som ersätter två gamla) och undersöker effektivisering av det tredje biosteget.
• De har just byggt klart en ny grovrening och försedimentering för ett av deras inlopp av vatten.
• Dagens kemsteg med lamellsedimentering kommer ersättas av ny efterpolering genom sandfilter.
• De satsar även på högflödesrening och rening av rejektvatten.

Mäter utsläpp av lustgas

Dessutom har de under sommaren installerat lustgasmätare med pengar från Klimatklivet. Syftet är att få koll på lustgasutsläppen och minska dem genom att anpassa reningsprocessen.

– Det är en ganska ny teknik, inte helt okomplicerad. Eftersom vi vet att lustgasavgångar från andra reningsverk varierat mycket med temperatur och driftsätt är det viktigt att vi mäter utsläppen kontinuerligt över en längre period. Hittills har vi inte noterat några större utsläpp, men vi får se hur det blir i vinter när temperatur och belastning påverkar på annat sätt, säger Oscar Götlind, instrumenttekniker på Uppsala Vatten.

– För att minska utsläppen av lustgas måste vi veta vad som leder till dem. En svårighet är att vi kan ha bra reningsresultat på kväve men sämre på lustgas – det gäller att få balans mellan kväveutsläpp och klimatpåverkan, säger Johanna Andersson.