Klimatneutralitet var i fokus för välbesökt Vintermöte

Klimatneutralitet var temat när närmare 60 personer inom VA-kluster Mälardalen samlades till Vintermöte hos SVOA, Stockholm Vatten och Avfall, den 12 februari 2025.

– EU:s plan är att vara klimatneutralt senast 2050 och Sverige ska nå nettonollutsläpp 2045 – men med nuvarande styrmedel nås inte målen! Vi behöver identifiera vilka synergier som kan bidra till en klimatneutral VA-bransch, inledde klusterledare Sebastian Schwede.

”Den som kan agera ska agera”

Annika Jacobson, Stockholms stad, berättade om klimathandlingsplanen som 250 av stadens anställda har varit med och tagit fram. Exempelvis ska utsläppen från stadens konsumtion halveras till 2030. VA-branschen är berörd i alla de sju målen som planen omfattar, enligt henne.

– Framför allt gäller det målet om en rättvis och inkluderande omställning, som är kopplat till koldioxidbudget och delaktighet, och målet om ett Stockholm utan globalt klimatavtryck, sade hon.

– Den som kan agera ska agera – och Stockholm har väldigt goda förutsättningar!

Många åtgärder – men dålig uppföljning

Klara Westling, Svenskt Vatten, talade under rubriken Klimatneutral VA-bransch.

– VA-branschen är en självklar komponent i ett hållbart samhälle, men måste öka takten om vi ska nå klimatmålen.

Svenskt Vatten startade 2022 ett initiativ om klimatneutralt VA. De har tagit fram ett klimatberäkningsverktyg, håller utbildningar och har arrangerat klimatkonferenser och seminarier om bland annat lustgas och metan.

– Allt fler jobbar med åtgärder för att minska sitt klimatavtryck, men följer inte upp dem, var en slutsats från Klara Westling.

Saknar initiativ ovanifrån

Representanter för de organisationer som arrangerade Vintermötet berättade om klimat- och hållbarhetsarbetet på hemmaplan. Det var Maria Eriksson, SVOA, Viktor Munkhammar, Käppalaförbundet, Maria Wadsborn, Syvab, och Lova Lundquist Baumgartner, Roslagsvatten.

– Det finns inget tryck ovanifrån, det är vår egen ambition som sätter agendan. Självklart är det bra att detaljerna kommer från oss, så vi vet att de är genomförbara, men det är lättare att få finansiering om initiativet kommer ovanifrån, kommenterade Maria Wadsborn.

Viktor Munkhammar berättade att Käppala tillverkar fordonsgas, jobbar med energieffektivisering, mäter lustgasutsläpp och tittar på generella miljökrav vid upphandling.

– Hos oss jobbar vi med metan- och lustgasutsläpp, en växthusgasplan, en fossilbränslefri organisation – där är reservkraft en knäckfråga, sade Maria Eriksson från SVOA.

Drivmedel och klimatpåverkan är några av punkterna på agendan hos Roslagsvatten, enligt Lova Lundquist Baumgartner.

Krav på minskade lustagasutsläpp i Danmark

De fyra deltog i en paneldiskussion tillsammans med Anna Maria Sundin, RISE, som leder projektet ”Från teori till praktik på vägen mot klimatneutralitet” hos Svenskt Vatten Utveckling, och Klara Westling.

– Det kommer tydligare lagkrav i det nya avloppsdirektivet. En nyckel för att lyckas är att hitta synergier, särskilt om det innebär att man samtidigt kan spara pengar och energi och få bättre arbetsmiljö, sade Anna Maria Sundin.

– Vi har ett lagkrav på nationell nivå, men vi ser redan att politiska förändringar gör att frågan prioriteras lägre. I Danmark finns krav på minskade lustgasutsläpp, det blir intressant att följa, sade Klara Westling.

Åtgärdsbibliotek är på gång

Ett åtgärdsbibliotek från SVU:s projekt om klimatneutralitet är på gång och ska spridas via VA-kluster Mälardalens webbsida.

– Det ska underlätta för små VA-organisationer och kommuner som behöver stöd, sade Klara Westling.

Panelen nämnde att man bör plocka de lågt hängande frukterna, som att gå över till fossilfria kolkällor och transporter, för att snabbt minska sektorns klimatavtryck.

En annan aktuell fråga var målkonflikter, där avloppsdirektivet kan kräva nya energikrävande processer som kolliderar med strävan mot klimatneutralitet. Exempelvis ger rening och förbränning av PFAS stor miljöpåverkan.

Workshop födde många idéer

Vintermötet avslutades med en workshop där deltagarna skulle identifiera områden för en större klusteransökan till en kommande utlysning hos innovationsprogrammet Water Wise Societies. Grupperna kom fram med många goda idéer, både detaljerade och mer övergripande, som alla fick reagera på.

– Intresset var störst för de förslag som tar ett helhetsgrepp, så att hela klustret kan vara involverat i en ansökan, kommenterade koordinatorn Helén Galfi.