En blomma skapad av cirklar som korsar varandra. Inölagt i bommar är lgotyper för medlemmarna i VA-kluster Mälardalen.

Medlemmar

VA-kluster Mälardalen har tjugo medlemmar – tretton VA-organisationer, fem lärosäten och två forskningsinstitut.
Här kan du läsa mer om dem och deras verksamhet.

VA-organisationer

Enköpings kommun

Enköpings kommun har ett större reningsverk med traditionell avloppsreningsteknik (kemfällning, aktivslamanläggning och rötning av slammet). Kommunen har även tre mindre reningsverk och ett minireningsverk. Dricksvatten tas från Enköpingsåsen. Dagvattnet renas delvis i två större dagvattenparker. VA-verksamheten drivs i förvaltningsform under samhällsbyggnadsförvaltningen med tekniska nämnden som ansvarig. Enköpings kommun är en utpräglad jordbrukskommun där det finns en tydlig övergödningsproblematik.

Enköpings kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktpersoner: Louise Boiesen och Marika Hansson

Eskilstuna Energi och Miljö

Eskilstuna Energi & Miljö AB (EEM) ägs av Eskilstuna kommun. EEM verkar inom fem affärsområden: Elnät, Vatten & Avlopp, Återvinning, Energi samt Marknad & Försäljning. Fyra kommunala avloppsreningsverk finns i kommunen varav det största – Ekeby – tar emot avloppsvatten från cirka 100 000 personer. Reningen på Ekeby RV består av mekanisk rening, biologisk rening med aktivt slam, kemisk rening och efterpolering i en cirka 40 hektar stor konstgjord våtmark.

Eskilstuna Energi & Miljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Anna Bogren

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten är ett kommunägt företag som sköter omhändertagande och rening av spillvatten från hushåll, allmänna anläggningar och industrier, samt producerar dricksvatten till VA-kollektivet. Företaget är en viktig del av infrastrukturen i Falu kommun.

Falu Energi & Vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Käppalaförbundet

Käppalaverket ligger på Lidingö nordost om Stockholm. Det drivs av Käppalaförbundet som består av elva kommuner: Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Täby, Sollentuna, Danderyd, Solna, Lidingö, Nacka och Värmdö. Förbundets uppgift är att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Käppalaverket renar avloppsvatten från 580 000 personekvivalenter. och har en konventionell reningsprocess med mekanisk rening, försedimentering, aktivslamprocess, eftersedimentering och sandfilter. Det REVAQ-certifierade slammet som produceras i reningsprocessen rötas innan det avvattnas och sprids på åkermark som gödningsmedel. Vid rötningsprocessen produceras biogas som uppgraderas till fordonsgas. Käppalaförbundet står inför kommande utbyggnader genom en regionalisering av VA-verksamheterna i Stockholm och skärpta reningskrav.

Käppalaförbundet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mälarenergi

Mälarenergi AB levererar värme, vatten, el, kyla och fibernät till kunder i Mälardalen, är VA-huvudman i Västerås och ägs av Västerås stad. Avloppsvattnet renas i huvudsak vid Kungsängens avloppsreningsverk. Mälarenergi AB ansvarar för ytterligare VA-anläggningar som vattenverk, vattentorn, pumpstationer, dagvattenanläggningar och ledningsnät runt om i kommunen. Genom att medverka i VA-kluster Mälardalen får Mälarenergi AB en möjlighet att dela erfarenheter med andra VA-organisationer och samtidigt ta del av de senaste inom forskning. Detta kan förhoppningsvis bidra till att optimera processerna för att möta framtida utsläppskrav.

Mälarenergi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nodra

Nodra AB ägs av Norrköpings kommun och har ett stort ansvar för att leda och driva utvecklingen mot en hållbar framtid. Nodra ansvarar för att hushåll och företag i Norrköpings kommun har rent dricksvatten och att avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturen. På Nodras största avloppsreningsverk Slottshagen behandlas avloppsvatten med mekanisk, biologisk och kemisk rening innan det släpps ut i Bråviken. Slammet som avlägsnas vid reningen rötas och återförs som REVAQ-certifierad jordförbättring till åkermark och gasen som bildas används som bränsle för bland annat stadens bussar. Nodra säkrar också en hållbar avfallshantering och ett stabilt bredband i Norrköpings kommun.

Nodra Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Bodil Widell

Roslagsvatten

Roslagsvatten är ett kommunägt VA- och avfallsbolag med huvudkontor i Åkersberga. Bolaget ansvarar för bland annat 26 reningsverk i Österåkers kommun, Vaxholms stad, Knivsta kommun, Vallentuna kommun och Ekerö kommun. I dessa renas avloppsvatten från cirka 110 000 personer. Margretelunds reningsverk, som är den största anläggningen, har en reningsprocess bestående av mekanisk rening, biologisk rening i en MBBR-process och slutlig slamseparation med flotation. Roslagsvatten står inför stora förändringar där bland annat cirka tio reningsverk ska läggas ner och ersättas av ett nytt reningsverk för 125 000 personer.

Roslagsvatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Erik Wall

Stockholm Vatten och Avfall

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) driver och utvecklar vatten- och avfallstjänster med miljöfokus. Det är Sveriges största VA-organisation som varje dag förser 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, renar avloppsvatten och ser till att avfallet tas om hand. Avlopp från Stockholms stad och sju grannkommuner tas om hand i reningsverken Henriksdal och Bromma där det renas med mekaniska, kemiska och biologiska metoder. Innan det renade avloppsvattnet släpps ut i Östersjön utvinns värme som nyttjas som fjärrvärme i staden. Slammet som avskiljs vid reningen rötas för produktion av biogas som uppgraderas till fordonsbränsle. Båda reningsverken är REVAQ-certifierade och det rötade slammet sprids på åkermark för återföring av näringsämnen. För att säkerställa god slamkvalitet bedriver SVOA ett aktivt uppströmsarbete.

Stockholm Vatten och Avfall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Syvab

Syvab driver avloppsreningsanläggningen Himmerfjärdsverket i Grödinge i södra Botkyrka. Verkets uppgift är att ta emot och rena avloppsvattnet från hela eller delar av sex kommuner med sammanlagt cirka 340 000 invånare i sydvästra Storstockholm. Av restprodukterna tillverkas biogas och biomull; Himmerfjärdsverket är REVAQ-certifierat sedan 2010. Verket står inför en större ombyggnad de kommande åren, Nya Krav Himmerfjärdsverket (NKH), som kommer leda till en utökning av reningskapaciteten med hjälp av en ny processkonfiguration med kaskadkväverening i kombination med MBR-teknik. Möjligheter till rening av mikroföroreningar med avslutande GAK-filtrering av det renade permeatet undersöks.

Syvab Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Maja Lundell

Tekniska verken i Linköping

Tekniska verken i Linköping AB driver Nykvarnsverket, som renar huvuddelen av Linköpings avloppsvatten. Bolaget är kommunägt och verksamt inom vatten, el, fjärrvärme, fjärrkyla, avfallshantering, bredband och biogas. Nykvarnsverket renar årligen avloppsvatten från cirka 200 000 personekvivalenter, varav 153 000 personer. Reningsprocessen består av mekanisk rening, förfällning och försedimentering, aktivslamprocess som drivs med intermittent luftning och optimeras med processtyrsystemet STAR. Från biostegen leds vattnet till en ozonreaktor för rening av läkemedelsrester. Efter ozonering sker efterbehandling och kvävepolering i en MBBR-process. Dessutom avskiljs kväve från rejektet från slamavvattningen i en SHARON-reaktor. Processen avslutas med fällning och slutsedimentering. Slammet, som är REVAQ-certifierat, avvattnas i skruvpressar, lagras och återförs till produktiv mark. Tekniska verken ser resurseffektiv rening av såväl näringsämnen som läkemedel och andra mikroföroreningar, anpassning till klimatförändringar och minskad klimatpåverkan som viktiga utmaning för framtiden.

Tekniska verken i Linköping Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Jenny Nordenberg

Uppsala Vatten

Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för kommunens vattenförsörjning och avfallshantering och levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget äger och driver tio avloppsreningsverk, varav Kungsängsverket i Uppsala är störst. Reningsverket, som är dimensionerat för 200 000 personekvivalenter, är byggt för långtgående rening av organisk substans och fosfor samt effektiv avskiljning av kväve ur avloppsvattnet. En tillståndsprocess pågår för att bygga om och ut reningsverket för att kunna ta emot avloppsvatten från 330 000 personekvivalenter. Det är bland annat planerat att utöka processen med rejektvattenrening, högflödesrening samt läkemedelsrening. Även vid de mindre reningsverken pågår projekt för om- och nybyggnationer. Några områden som Uppsala Vatten kommer att lägga stor vikt vid ur forskningssynpunkt är resurseffektiva reningsverk, minskad spridning av mikroföroreningar, återvinning av näringsämnen, kol och vatten, samt slamhantering inklusive rötning och avsättning.

Uppsala Vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Växjö kommun

VA-avdelningen i Växjö tillhör tekniska förvaltningen och har cirka 70 medarbetare, fördelade på fyra enheter (Avlopp, Vatten, Distribution och Utveckling). Cirka 85 000 personer i Växjö kommun är anslutna. VA-verksamheten är viktig i hela samhällsbyggnadsprocessen och avdelningen ansvarar för att VA-försörjning levereras på ett effektivt, hållbart och säkert sätt. Växjö kommun har få bräddningar och långt gående avloppsrening på grund av känsliga recipienter och väl utbyggd dagvattenhantering. På Sundet samrötas och hygieniseras organiskt avfall med slam och rötresten återförs till jordbruk.

Växjö kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson: Jeanette Lindberg

Örebro kommun

VA-verksamheten i Örebro ingår i kommunens Tekniska förvaltning, som har uppdraget att ge örebroarna en god kommunalteknisk service. Förvaltningen ansvarar bland annat för gator, trafik, parker, avfall samt vatten och avlopp. Kommunens största reningsverk, Skebäcksverket, tar varje dygn emot avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Avloppsvattnet renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Den biologiska reningen sker med aktivslamprocess och den kemiska reningen sker främst med järnsulfat som fällningskemikalie. Slammet som avskiljs i reningsprocessen stabiliseras genom rötning. Skebäcksverket är REVAQ-certifierat och slammet återförs till stor del till produktiv mark efter långtidslagring. Större delen av biogasen som produceras vid rötningen uppgraderas till fordonsgas.

Örebro kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lärosäten

KTH – Kungliga tekniska högskolan

Avdelningen för vatten- och miljöteknik är en av fyra avdelningar vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) på KTH. Forskningen inom VA-teknik har såväl experimentell som teoretisk karaktär där en central del utgörs av experiment i laboratorie- och pilotskala i nära koppling till teori och modellering i syfte att effektivisera konventionella processer mot resursutvinning och utveckla ny processteknologi. Några exempel på processer är partiell nitration/Anammox, anaeroba rötningsprocesser, kolåtervinning, fosforutvinning ur slam, reningsprocesser för läkemedel, energibesparing och energiutvinning vid avloppsreningsverk. Avdelningen har en stor internationellt nätverk och har deltagit i flera internationella samarbetsprojekt.
För närvarande är experimentell verksamhet kopplad till försöksanläggningen Sjöstadsverket Water Innovation Centre (SWIC) där testning och utvärdering av innovativa processer, processystem och övervakningssystem sker i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

KTH, avdelningen för vatten- och miljöteknik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sjöstadsverket Water Innovation Centre Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lunds universitet

Avdelningen för Industriell elektroteknik och automation (IEA) är en av tre avdelningar vid institutionen för Biomedicinsk teknik på Lunds universitet. Avdelningen bedriver internationellt erkänd forskning inom områdena övervakning, styrning, modellering, benchmarking och simulering av urbana vattensystem, främst inriktat på avloppsvattenrening av såväl kommunalt som industriellt vatten. Särskilt fokus ligger på process-, energi- och kostnadseffektivitet samt resursåtervinning och växthusgasproduktion. Även anaeroba rötningsprocesser utgör en viktig del av verksamheten, liksom på senare år även ledningsnät- och recipientmodellering. Avdelningen har ett mycket stort internationellt nätverk och har deltagit i flera stora EU-finansierade forskningsprojekt. IEA har också lett ett internationellt samarbetsprojekt inom ramen för en IWA Task Group avseende ”Benchmarking of Control Strategies for Wastewater Treatment Plants”, vilket har resulterat i en simuleringsplattform för avloppsreningsverk som idag används av ca 50 forskargrupper över hela världen. Sedan 2020 pågår två doktorandprojekt avseende digitala tvillingar och hur sådana hjälpmedel bäst ska kunna utnyttjas av VA-branschen. Med tillgång till en mängd kommersiella simuleringsplattformar inom VA utgör digitalisering av VA-branschen numera ett ledord för huvuddelen av verksamheten.

Avdelningen för industriell elektroteknik och automation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MDU – Mälardalens universitet

MDU har campus i Eskilstuna och Västerås. Närmare 20 000 studenter läser kurser och program inom design och kommunikation, ekonomi, hälsa, utbildning, teknik, kammarmusik och opera. På MDU bedrivs forskning inom alla utbildningsområden för att lösa samhällets utmaningar, varav forskningen inom framtidens energi och inbyggda system är internationellt framstående. MDU:s nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor bidrar till att människor mår bättre och att jorden håller längre. Framtidens energi är en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö med fokus på förnybar energi, resurseffektivitet och digitalisering – mot en hållbar framtid, i samproduktion med industri och samhälle. Forskningen inom framtidens energi möter utmaningarna inom energi – och miljösystem genom att utveckla processer och system för ökad resurseffektivitet och digitalisering.

Mälardalens universitet, Resurseffektivisering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SLU – Sveriges lantbruksuniversitet

På SLU är främst två forskningsgrupper kopplade till VA-Kluster Mälardalen – Kretsloppsteknik och POPs-gruppen. Forskningsgruppen för kretsloppsteknik forskar på teknik, system och processer som kan bidra till att sluta kretsloppen av växtnäring i samhälle och jordbruk på ett säkert, resurssnålt och miljövänligt sätt. Våra specialiseringar är miljösystemanalys samt teknik för hygienisering, kompostering, BDT-vattenrening och källsorterande avloppssystem. Det gäller både att säkra kretsloppet av näring mellan stad och land, i form av till exempel komposterat eller rötat hushållsavfall, hygieniserat slam, men också inom lantbruket (mellan lantbrukare) i form av säkert hygieniserad gödsel, rötrest med mera. Forskargruppen i organisk miljökemi (POPs-gruppen) studerar källor, spridning, omsättning och exponering av långlivade organiska miljöföroreningar (POPs, micropollutants) som högfluorerade ämnen (PFAS), läkemedel, PAH, pesticider och flamskyddsmedel. Forskningen omfattar renings- och saneringstekniker för förbättrad vattenkvalitet och hållbart nyttjande av vatten. SLU utvecklar metodik och strategier för identifiering av kemiska miljö- och hälsorisker med fokus på dricks- och avloppsvatten. Samarbetet inom klustret omfattar även institutioner för mikrobiologi och toxikologi vid SLU.

SLU, Gruppen för kretsloppsteknik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppsala universitet

Institutionen för geovetenskaper driver forskning som sträcker sig från jorden, till vatten och atmosfären. Programmet för luft-, vatten- och landskapslära omfattar både grundforskning och tillämpad forskning som relaterar till processer i luft, vatten och landskap. Forskningen inom vatten och avloppsvatten har expanderat kraftigt och flera projekt pågår för att undersöka olika metoder för rening av hushållsavloppsvatten, industriavloppsvatten och dagvatten. Avloppsvatten som en källa för mikroföroreningar i vattenresurser och jord has en stor vikt i miljöanalysforskning. Inom detta område pågår forskning som syftar till undersökning av transport och beteendet av mikroföreningar i grund- och ytvatten samt i sediment. Till exempel undersöker ett forskningsprojekt läkemedelsrester i jord och vatten där avloppsslam används som gödselmedel, och andra projekt utreder transport och rening av mikroplaster i dagvatten. För att underlätta forskning har två labb byggts upp: mikroplastanalyslabbet och labbet för mikroföroreningar där avancerade instrument används för analys av vatten och avloppsvatten samt andra miljöprover.

Systemteknikavdelningen har en högt rankad forskning inom datadriven modellering och reglerteknik. På senare år har forskningen inom AI/maskininlärning kraftfullt expanderat vilket bland annat lett till den universitetsgemensamma satsningen ”AI for the Sciences”. Ett viktigt tillämpningsområde är avloppsvattenrening där avdelningen har bedrivit undervisningsverksamhet och högkvalitativ forskning/doktorandutbildning i över 25 år och bland annat tagit fram en JAVA-baserad simulator för reningsverk som används både för akademisk utbildning (nationellt och internationellt) samt för utbildning av VA-personal. Sedan 2020 bedriver avdelningen även forskning inom avloppsanalyser för att detektera covidspridning och deltar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”CRUSH Covid Uppsala” där samarbete sker med bland annat Uppsala Vatten och Avlopp. Cybersäkerhet är ett prioriterat forskningsområde där tillämpningar för vatten- och avloppssystem förväntas utforskas.

Institutionen för geovetenskaper Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Avdelningen för systemteknik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskningsinstitut

IVL Svenska Miljöinstitutet

IVL Svenska Miljöinstitutet har lång erfarenhet av forskning och utveckling inom miljö och hållbar utveckling. Inom VA-området har IVL arbetat brett med såväl teknik (processutveckling, problemlösning, kombination av biologiska och kemisk/fysikaliska metoder och processoptimering) och recipientpåverkan för både kommunala och industriella avloppsvatten. IVL har egna laboratorier för teknikutvärdering, kemisk analys och toxikologiska tester. Många projekt har bedrivits i samverkan med bland annat Uppsala universitet, KTH och Mälardalens högskola samt VA-verk i Mälardalen och i resten av Sverige. IVL driver Sjöstadsverket Water Innovation Centre (SWIC) i Stockholm i samverkan med KTH.

IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sjöstadsverket Water Innovation Centre Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

RISE Research Institutes of Sweden

Som helägt statligt forskningsinstitut har RISE uppdraget att i samverkan med näringsliv, akademi och offentlig sektor utveckla tjänster, produkter, teknologier, processer och material som bidrar till en hållbar framtid och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Inom vatten arbetar RISE med hållbara lösningar för hela den urbana vattencykeln från vattenresurs, till beredning, infrastruktur, rening och resursåtervinning. Resursåterförande avloppssystem är ett betydande område med projekt inom till exempel biogas, små- och storskaliga avloppsystem och näringsåterföring. Inom VA arbetar RISE mycket med hållbarhetsanalys av VA-system för beslutsstöd åt framför allt VA-organisationer genom systemanalys och modellering.

RISE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.