- Startsida
- Krondroppsnätet
- Om krondroppsnätet
- Deposition
Deposition
Nedfall av luftföroreningar mäts månadsvis inom Krondroppsnätet dels på öppet fält och dels under trädkronorna i skogen. På öppet fält mäts depositionen med hjälp av bulkprovtagare medan depositionen i skogsekosystemen mäts som krondropp. Vissa ämnen samverkar med trädkronorna, och därför används även strängprovtagare för att kunna bestämma torrdepositionen av dessa ämnen.
Den totala depositionen består av både våt- och torrdeposition. Depositionen vid en plats påverkas av nederbördens mängd och sammansättning samt luftens innehåll av olika ämnen. Även markanvändningen har betydelse för depositionens storlek. Till exempel är depositionsförhållandena annorlunda i en skog än på intilliggande öppen mark vilket kan förklaras av att träden fungerar som filter för luftburna föroreningar.
Det samlade nedfallet av olika ämnen till skog involverar flera processer. En del av nedfallet sker via nederbörden, vilket kallas våtdeposition. En annan del sker genom att gaser och partiklar ”fastnar” i trädkronorna, vilket kallas torrdeposition. Det som avsatts som torrdeposition sköljs med nederbörden till skogsmarken i form av krondropp.
Ger ett samlat mått
Krondropp anses därför ge ett samlat mått på summan av våt- och torrdeposition. Torrdepositionen skulle därför kunna beräknas som skillnaden mellan nedfall som krondropp och nedfall via nederbörd på öppet fält. Dock kan vissa ämnen tas upp direkt i trädkronorna, alternativt läcka ut från trädkronorna. Detta gör att krondroppsmätningarna ger ett bra mått på det samlade nedfallet endast för ämnen som inte samverkar med trädkronorna, såsom natrium och klorid. För övriga ämnen, exempelvis kväve och baskatjoner, krävs kompletterande mätningar med strängprovtagare, för att kunna beräkna torrdepositionen korrekt.
Allt arbete inom Krondroppsnätet från provtagning till kemisk analys, validering och databearbetning utförs enligt väl utarbetade rutiner och laboratorierna innehar ackreditering för de kemiska analyserna. Det ger en hög kvalitet på data, och garanterar att data från olika platser och från olika år är direkt jämförbara.
Torrdeposition med strängprov
En yta inom Krondroppsnätet med strängprovtagare på öppet fält.
Torrdepositionen utgörs av partiklar, gaser och aerosoler som förs med vindarna och fastnar på olika ytor. För biologiskt inerta ämnen, till exempel havssalt, kan torrdepositionen till skog beräknas som skillnaden mellan krondropp och våtdeposition. På öppen mark är torrdepositionen förhållandevis liten, medan den i skogsmark är betydande eftersom skogen har en större mängd yta som är tillgänglig för torrdeposition. Nedfallet är normalt större i granskog än i tall- och lövskog, eftersom tätheten hos trädkronorna är avsevärt större i granskog.
Emellertid kan vissa ämnen tas upp direkt till, alternativt utsöndras från, trädkronorna. För dessa ämnen, som ofta utgör näringsämnen i träden, måste torrdepositionen beräknas på annat sätt med hjälp av en strängprovtagare. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren, dividerat med koncentrationen av natrium (Na+) i strängprovet och som sedan multipliceras med nettokrondroppet för Na+ till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet av Na+ beräknas som skillnaden mellan krondropp och våtdeposition. Metoden bygger på att Na+ används som en biologisk inert markör. Beräkningarna ovan inkluderar endast torrdeposition av ämnen i partikelform och inte till exempel upptaget av gasformiga ämnen genom klyvöppningarna. Metoden är ännu endast utarbetad för att appliceras på barrskog.
Torrdepositionen beror av koncentrationen av ämnen i luften multiplicerat med en faktor, den så kallade depositionshastigheten. Depositionshastigheten för partiklar till skogsekosystemen beror på flera faktorer som vindstyrka, turbulens, ytans skrovlighet samt partiklarnas aerodynamiska egenskaper.
Krondropp
En yta inom Krondroppsnätet med krondroppsmätningar inne i skogen.
Deposition till skogsmark mäts i Krondroppsnätet med hjälp av krondropp på ytor, i brukad skog, som vanligen är 30 x 30 kvadratmeter. Trädkronorna fungerar som provtagare och filtrerar partiklar, gaser och aerosoler från luften (torrdeposition). Föroreningarna sköljs sedan ner av nederbörden och samlas upp i tio trattförsedda dunkar per skogsyta. Dessa tio delprov, som innehåller både våt- och torrdeposition, slås samman till ett sammelprov. Under vinterperioden ersätts dunkar och trattar av hinkar. Provinsamlarna står på förutbestämda platser, minst 0,5 m ovan mark. För att minimera effekten av ljusinstrålning är samtliga dunkar försedda med aluminiumfolie som reflekterar solstrålarna och håller provernas temperatur nere. Nedfallet i krondroppet påverkas av upptag och läckage ifrån trädkronorna.
Deposition på öppet fält
En yta inom Krondroppsnätet med bulkprovtagare på öppet fält.
Nedfallet på öppet fält samlas in med hjälp av en bulkprovtagare (WoF-provtagare) och består huvudsakligen av våtdeposition, det vill säga ämnen som är lösta i nederbörden. Utöver våtdepositionen samlas dock även lite torrdeposition till själva mätutrustningen in. WoF-provtagaren består av ett cirka 1,5 meter högt rör (med känd diameter). Överst på röret finns en specialslipad ”krona” som gör att nederbördsmängden blir så korrekt som möjligt. Det finns även en fågelring på utrustningen för att se till att kontamineringen från fåglar minimeras. På sommaren används även ett nät som hindrar att skräp följer med nederbörden in i provtagaren.